”Vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.” Ps 66: 12.
Vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.” Ps 66: 12. DET låter paradoxalt — dock endast den människa åtnjuter vila som vunnit den på stridens mark. Denna frid, född ut kampen, är icke lik den gravlika tystnad, som förebådar storm. Den är djup och stilla, lik lugnet, som följer efter den. I regel är icke den man den starkaste, som gynnats av medgången och aldrig tömt sorgens bägare. Han har aldrig blivit prövad och vet ej, vad det vill säga att bli utsatt för det minsta slag. Den bäste seglare är icke den som aldrig varit ute i storm. En sådan kan klara sig fint, då vädret är gynnsamt; men då det blåser upp till storm, ställ då vid rodret en man, som ridit ut månget oväder; som är förtrogen med skeppet, som vet om det är sjödugligt, om tackel och tåg äro i skick och om ankarlinan håller mot alla påfrestningar. _________________________ Då sorgen gästar oss, huru reduceras icke tingen! Hoppets ranka klippes av, och bil...